School of Rock

Jag kan bara säga att två månader har gått väldigt fort. Det är klart att jag har hunnit med en massa saker - men när man inser att det faktiskt är idag jag börjar skolan så känns det helt plötsligt som att man inte har gjort ett dugg på hela sommaren. Man får sätta sig ner och tänka igenom; vad har jag gjort under dessa två månader? - och då räknar man lätt bort det som man gjort mestadels av tiden, vilket också är viktiga saker i det hela; jag menar - skulle hela sommaren varit gjord på resor, konserter och utflykter så skulle inget alls kännas speciellt kul. Jag vet att jag själv bara radar upp de saker som är mest utstickande om någon frågar vad jag gjort på sommarlovet, men samtidigt så är det ju det som jag kommer på först, vilket är synd, eftersom det finns så mycket i vardagen som också spelar roll.

Nej, nu känns det som om jag pratar i cirklar. Till punkt två:

Igår så kom jag och mina vänner in på ett helt (eller kanske inte helt) spontant ämne om att starta ett band. Vi är tre, har två gitarrister och en basist+sångare. Det är inte alls omöjligt, och de verkade helt seriösa när jag lite smått skämtade om att "vi borde starta ett band". Samtidigt så hoppas jag att det funkar, eftersom det är något jag länge har velat göra. När jag pratade om det med min coola musiklärare, som själv har en duo, så sa han att vi borde starta det. Fast där kom problemet; vi har ingen trummis. 

"Skit i trummis", sa min lärare. "Det funkar ändå."

Ikväll är det grill-mingel-kväll på skolan. Jag var först inte säker på om jag skulle gå- med tanke på omständigheterna; mina vänner är som jag, tonåringar, och det är ju jobbigt att gå på mingelfest och prata med lärare. Nä. Jag går. 

Ha en bra dag.